År 1483 anlände de första portugisiska, katolska missionärerna till kungariket Kongo, just vid Kongoflodens mynning. Troligen – enligt historiska källor – sökte den portugisiske sjöfararen Diego Caõ efter kontinenten Afrikas södra udde för att sedan söka sig upp längs ostsidan, i letandet efter ett förmodat, stort, kristet kungarike som skulle kunna hjälpa Portugal i kampen mot de, från söder, (Nordafrika) attackerande muslimerna.
Efter landstigning, då dimman lättat, fann portugiserna att de befann sig vid en gigantisk flodmynning. Kongofloden var således ”upptäckt”. I kungariket Kongo regerade vid den tiden Nzinga Nkuvu. Efter några år (1491) lät Nzinga Nkuvu döpa sig, hans familj och kungarike blev kristet och de katolska missionärerna arbetade hårt för att döpa så många som möjligt.
Medan sönerna till de kongolesiska adelsmännen fick resa till Lissabon för att studera, lämnades de unga kvinnorna hemma. Mwemba Nzinga, regent mellan 1506-1543, lär ha haft en hustru som ca. 1530 grundade en skola för de hemmavarande unga kvinnorna.
Det är tveksamt, men inte omöjligt, att hennes kristna namn var Ana eller Anna. Som drottning titulerades hon i så fall ”Dona Ana”. Den mest framstående Dona Ana (1583-1663) var emellertid en kvinnlig drottning över Ndongo och Matamba rikena i nuvarande Angola. Säkert är emellertid att namnet Dona Ana är förknippat med utbildning och kvinnligt ledarskap i det gamla Kongoriket.
Fondation Dona Ana har inga politiska avsikter och är inte på något sätt kopplat till ett återupprättande av det gamla Kongoriket. Stiftelsen har låtit sig inspireras av namnet Dona Ana som ”symbol” för utbildning och entreprenörskap för och bland unga kongolesiska kvinnor.
Fondation Dona Ana’s vision är att genom stipendieförmedling främja unga kvinnors, i Republiken Kongo och Demokratiska Republiken Kongo, utbildning och därigenom bidra till att de själva kan förbättra sina och sina familjers livsvillkor. Vidare vill Dona Ana bidra till medvetandegörande av stipendiaterna så att de kan
Till visionen hör också att skapa en gemenskap av bidragsgivare i Sverige, som via olika medier kan stå i regelbunden kontakt med de studenter som erhåller bidrag.